Än roligare blir det när man ser den på natten, vilket min bror och jag brukade göra på den tiden vi bodde i samma hus (vilket inte var särskilt länge sedan, men ändå...).
Både min bror och jag är ganska (väldigt) anglofila (det ordet låter inte bra) och det passar oss väldigt bra med en komediserie vars huvudpersoner har tagit anglofilism, om det nu är ett riktigt ord, och dragit det till sin spets.
Inte bara anglofilism för den delen, utan allt vad finkultur heter, och kulturfascisten i mig njuter i fulla drag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar